Bullerdämpning av fönster

Att förutsäga hur buller ska uppföra sig är mycket svårt. Även sk. experter går ofta bet.
Buller dämpas, förstärks, eller fortplantas på de mest oväntade sätt. Att säga att buller uppför
sig oberäkneligt är ofta sant. Den som tvärsäkert säger att det blir si eller så om vi gör si eller
så bör man vara försiktig med.

Det är inte lättare när själva mätningen av buller för de flesta är närmast obegriplig.
Att decibelskalan är logaritmisk gör det redan svårt för många, dvs. en decibel är inte alltid
lika mycket. Ju högre upp på skalan vi kommer ju ”större” är en decibel. När dessutom en
decibel kan vara två helt olika saker beroende på vilken frekvens just det ljud vi mäter
 befinner sig på är en annan dimension av det hela.
 
Buller utifrån uppträder i många stycken som vatten. Finns det ett hål någonstans så kommer
bullret in. När vi energiisolerar är reduktionen/besparingen proportionell mot den yta vi
isolerar. Med buller är det annorlunda. Om vi tilläggsisolerar nio fönster av tio så är vi i stort
sett kvar på ruta ett. Inga 90 % är borta, Tyvärr.
 
För att myndigheterna ska ”gilla läget” bör ljudnivån inomhus inte vara över 30 dBa
ekvivalentnivå och 45 dBa är maxnivå. I Stockholms innerstad utgår bidrag när bullernivån utomhus överstiger 70 dBa. För att bidraget ska betalas ut ska dämpningen vara minst 37 dBa. Vanliga kopplade 2-glasfönster bullerdämpar ca 28 dB.

För att bullerdämpning ”fönstervägen” ska vara effektiv gäller särskilt fyra saker:

1. Avståndet mellan glasen (ju större desto bättre) är viktigt.
2. Antalet glas är viktigt. (Tre bättre än två etc.)
3. Glasen bör variera i tjocklek då olika tjocklek bryter olika frekvenser. Eller, ett lika tjockt glas som det föreg. reducerar minimalt pga. att frekvensen upprepas.
4. Den vanligaste bullerboven är annars ”dåliga tätningslister”. Om samtliga fastigheter i vårt land hade bra tätningslister så skulle vi, gissar jag, spara så mycket energi att vi skulle kunna stänga ytterligare ett kärnkraftsverk . När vi, iwa21 AB, offererar ett projekt, vare sig det gäller energispar eller bullerdämpning, så åtgärdas alltid tätningslisterna!

Många, tom. en del glasmästare, tror att om man sätter dit ett ”bullerglas”, vilket för många är detsamma som en lamellruta med en ljudfolie, så ¨är det fixat”. Och så ersätter man ett befintligt glas med ett lamellglas. Och har fortfarande två glas och ett mellanrum

När vi energiisolerar genom att lägga till ett 3e glas (vanligen 4 mm) så brukar vi säga att man
får en inomhusdämpning av buller utifrån till ca hälften jämfört med tidigare.
Vi brukar lägga till med att erbjuda en ytterligare halvering om det nya innerglaset är 6 mm tjockt i stället för vanliga 4 mm. (Jmfr. olika tjocklek ovan). 
 
Ett problem när vi diskuterar de här sakerna är att ljudnivån mäts i dB som är en logaritmisk skala. En ökning med tre dB är oftast en fördubbling av ljudnivån. Dvs. om ljudnivån ökar från tex. 90 dB till 93 dB så har ljudstyrkan fördubblats. Det är för många svårt att greppa det.

 
När vi talar bullerdämpning så ser vi olika nivåer.
1. Ett 3e glas (4 mm) Ger en dämpning som inomhus upplevs, på ett ungefär, som en halvering av den tidigare ljudnivån inomhus. Oftast 2-3-4 dB. Se ovan.
2. Ett 3e glas (6 mm). Ger en dämpning som inomhus upplevs, på ett ungefär, som en fjärdedel av den tidigare ljudnivån inomhus. Oftast ca 3-4-5-6 dB. Se ovan.  

Om vi behöver reducera ljudnivån inomhus ytterligare blir det fråga om andra lösningar, oftast laminerade glas.  

En enkel tabell kan se ut så här:
Lamellglas 3/0,38/3 > Rw 33 dB
Lamellglas 3/0,76/3 > Rw 34 dB
Lamellglas 4/0,38/4 > Rw 34 dB
Lamellglas 4/0,76/4 > Rw 35 dB
Lamellglas 3/0,76 Ak/3 > Rw 37 dB
Lamellglas 4/0,76 Ak/4 > Rw 38 dB

3:or och 4:or är glastjocklek. 0,38 och 0,76 är folietjocklek. ”Ak” anger sk. akustisk folie.
Det bör påpekas att den akustiska folien innebär en väsentlig prisökning.

Att ljud uppträder som vatten och hittar varje öppning innebär att bra tilläggsisolering av fönstren inte alltid leder till ett bra resultat, pga. att man missat ev. ”fällor”. Jmfr. att ljudet uppträder som vatten, dvs. hittar den öppning som ev. finns. De viktigaste fällorna är:

Dåliga tätningslister.
Kan vara gamla & torra. Kan vara felaktigt monterade (tex. med häftpistol i st. f. limmade.) Jag har hört energirådgivare påstå att vi ska betrakta våra tätningslister som en färskvara som bör bytas ut tex. var 3e år.

Dåliga ventiler för drag och vädring.
Ofta bara ett hål rätt ut. Kan ersättas med sk. bullerdämpande ventiler. Två saker kan göras: En mjuk matta inne i ventilen absorberar ljud när det passerar och/eller ventilen utformas så att ljudet åker slalom inne i ventilen, dvs. studsar fram och tillbaka i något som liknar en labyrint innan det når rummet. Den luft som skulle bytas ut påverkas inte, men den medföljande ljudnivån reduceras.

Drevning.
Utrymmet bakom/under/ovanför karmen är, ibland, särskilt i gamla hus, bara, eller nästan bara, luft. Dvs. ljudet kommer in genom vad som ser ut som en vägg men som i själva verket kan vara ett tomrum täckt med en träpanel. Utrymmet kan tom. verka som en resonanslåda, dvs. inåt rummet förstärka buller utifrån. Ny isolering krävs.

Några exempel på ljudnivåer:
10 dB - svagt lövsus                    
30 dB - en viskning                            
50 dB - samtal med låg röst
60 dB - samtal med vanl. röst   
70 dB - tvätt- el. diskmaskin       
80 dB - stark trafik
100 dB - gränsvärde för disko  
120 dB - jetplan                           
130 dB - smärtgräns
180 dB - trumhinnan brister     
190 dB - högsta nivå som kan förekomma i luft.